Olyckstyper

Lärandemål

Efter avsnittet ska du kunna känna igen typiska konfliktförlopp och förebygga dem tidigt.

Olyckstyper

Trafikolyckor är en av baksidorna med fordonstrafiken. För att minska risken att råka ut för en olycka så måste du veta var och när riskerna är som störst. Du måste även veta vilka skyldigheter du har i samband med en olycka och hur du på bästa sätt kan hjälpa någon som har skadats i en olycka.

Singelolyckor – del 1 av 3

En singelolycka är en trafikolycka där endast ett fordon är inblandat. Däremot kan flera personer skadas eller omkomma i en singelolycka om det är flera personer i eller på fordonet.

Singelolyckor är den absolut vanligaste olyckstypen och den typ av olycka som kräver flest dödsoffer i trafiken varje år. Även för moped är singelolyckor den vanligaste olyckstypen.

Singelolyckor är den absolut vanligaste olyckstypen, för alla fordonstyper

De tre vanligaste orsakerna (ofta i kombination med varandra) till singelolyckor är:

Vanliga orsaker till singelolyckor bland mopedförare:

För hög hastighet

Alkohol eller droger

Trottoarkanter

Ojämnheter i vägen

Rullgrus

Singelolyckor – del 2 av 3

Olje- samt dieselspill

[Bild 1]

Olyckstyper – Singelolyckor · 1/2 · 2/2

Singelolyckor – del 3 av 3

Hala brunnslock

Lera och blöta löv

Ny eller lånad moped

Dåliga däck

Korsningsolyckor

En korsningsolycka är en trafikolycka som sker i någon typ av korsning. De orsakas oftast av förare som inte har uppfattat att de har väjningsplikt eller som missbedömer avståndet till ett fordon på den korsande vägen, och kanske även dess hastighet. Det händer även att förare helt missar att det kommer ett fordon på den korsande vägen.

Korsningsolyckor orsakas ofta av förare som missar att de har väjningsplikt eller missbedömer avståndet till ett fordon på den korsande vägen

Du måste alltid avvakta med att köra ut i en korsning om du känner dig det minsta tveksam på om du kommer att hinna köra ut innan ett fordon på den korsande vägen skär din kurs.

[Bild 1]

Olyckstyper – Korsningsolyckor

Som mopedförare syns du sämre

Som mopedförare måste du vara medveten om att andra förare kanske inte ser dig alls i korsningar och svänger ut ur en korsning eller svänger av till vänster, framför dig, fast han eller hon har väjningsplikt.

Var alltid beredd på att bromsa före skymda korsningar, på andra platser där andra fordon väntar på att svänga ut och när du möter fordon som ska svänga vänster. Sök även ögonkontakt för att undvika missförstånd.

Korsningar innebär att fordons färdvägar kan korsa varandra. En moped syns lätt sämre än en bil. Välj fart och placering som ger andra tid att upptäcka dig och var beredd på misstag.

Den största andelen mopedolyckor där föraren skadas allvarligt sker även de i korsningar, oftast i trevägskorsningar i tätbebyggda områden.

De allvarligaste mopedolyckorna sker i korsningar

[Bild 1]

Olyckstyper – Som mopedförare syns du sämre

Vänstersväng

Vid vänstersväng på landsväg riskerar du att bli påkörd bakifrån, möta omkörande trafik eller korsa framför mötande. Bedöm hela förloppet innan du placerar dig och ger tecken.

Välj en säkrare färdväg eller vändplats om svängen inte kan göras med tillräcklig marginal. För en tvåhjuling kan en tillåten, skyddad väntan till höger vara ett alternativ, men den efterföljande starten och korsningen ska också kunna ske utan fara.

Mötesolyckor

En mötesolycka är en trafikolycka där två fordon frontalkrockar efter att något av fordonen har kommit över på fel sida av vägen.

När två mötande fordon krockar så blir kollisionskraften enorm

Vanliga orsaker (ofta i kombination med varandra) till att mötesolyckor sker är:

Att föraren blir distraherad av något.

Alkohol.

Trötthet.

För hög hastighet vid halt väglag.

[Bild 1]

Olyckstyper – Mötesolyckor

Upphinnandeolyckor

En upphinnandeolycka är en trafikolycka där ett fordon blir påkört bakifrån av ett annat fordon. En relativt liten andel av alla upphinnandeolyckor är dödsolyckor, däremot leder de ofta till svåra nackskador, så kallade pisksnärtskador (kallas ofta whiplashskador).

Upphinnandeolyckor beror ofta på att föraren har:

För kort avstånd till fordonet framför.

Bristande koncentration.

För hög fart vid halt väglag.

Dålig sikt.

Upphinnandeolyckor orsakas oftast av förare som håller för kort avstånd till framförvarande fordon

Du måste alltid anpassa din hastighet och avståndet till framförvarande fordon efter sikt , väglag och övriga trafikförhållanden så att föraren i framförvarande fordon när som helst kan bromsa kraftigt utan att du riskerar att köra in i fordonet.

[Bild 1]

Olyckstyper – Upphinnandeolyckor

Omkörningsolyckor

En omkörningsolycka är en trafikolycka som sker i samband med en omkörning.

Som mopedförare är riskerna förknippade med omkörningar förhöjda eftersom du syns sämre. När du ska köra om ett annat fordon så måste du därför vara beredd på att föraren kanske inte har uppmärksammat dig och plötsligt svänger av till vänster eller höger, framför dig.

Att köra om traktorer är alltid förknippat med flera speciella risker:

Traktorer kan svänga av åt både höger och vänster – nästan var som helst.

Traktorföraren kanske inte kan hålla ut till höger eller kan tvingas väja åt vänster på grund av ett hinder som du inte ser.

Traktorföraren kan ha väldigt dålig sikt bakåt.

Traktorer kan dra med sig lera från åkrar som gör vägen hal.

Traktorer kan öka hastigheten i nedförsbackar.

Att köra om en traktor är alltid förknippat med speciella risker

[Bild 1]

Olyckstyper – Omkörningsolyckor

Mörkerolyckor

Alla olyckstyper kan inträffa i mörker. Bristande synlighet och sikt kan bidra till att en fara upptäcks för sent. Sänk farten efter ljusförhållandena, använd rätt belysning och håll avstånd. Utan ett avgränsat statistikunderlag anges ingen fast andel eller riskmultiplikator.

Viltolyckor

Vilt kan röra sig ut på vägen under hela året. Var särskilt uppmärksam vid skogskanter, öppningar i viltstängsel, gryning och skymning. Sänk farten tidigt så att du har möjlighet att stanna. Nationella viltolycksrådet anger oktober och november som månader med generellt många rapporterade viltolyckor, men en lugn period gör inte vägen riskfri.

När och var risken är som störst – del 1 av 3

Risken att vilda djur passerar över vägen finns i hela Sverige, dygnet runt, året om. För att minska risken att råka ut för en viltolycka är det därför viktigt att veta när och var risken att stöta på vilda djur på vägen är som störst.

När risken är som störst

I gryningen och skymningen. Då rör sig djuren ofta i jakt på föda.

Under snörika vintrar. Då är det lättare för djuren att ta sig fram på vägarna istället.

Under oktober-december och maj-juni. Då sker det största antalet viltolyckor.

Under september-oktober. Då sker vanligtvis flest olyckor med älg.

En viltolycka kan inträffa dygnet runt, året om

Var risken är som störst

Längs med skogskanter. Där känner djuren sig trygga och har lätt att förflytta sig.

Nära skogsområden med vattendrag på ena sidan vägen. Där behöver djuren korsa vägen för att få tag på vatten.

När och var risken är som störst – del 2 av 3

[Bild 1]

Olyckstyper – När och var risken är som störst · 1/2 · 2/2

När och var risken är som störst – del 3 av 3

Var uppmärksam där viltstängsel börjar eller slutar och där skog möter öppna ytor. Efter ett djur kan fler komma, men varken antal eller tidpunkt går att förutsäga.

Sänk farten i tid och håll uppsikt längs vägkanterna. Var särskilt försiktig i gryning och skymning. En lokal varningsmarkering kan ge extra information men ersätter inte officiella varningsmärken eller din egen riskbedömning.

[Bild 1]

Olyckstyper – När och var risken är som störst · 2/2

Öva med frågebanken

Läs avsnittet och arbeta därefter med frågorna i AM-Soru. Förklara med egna ord varför det markerade svaret är rätt och varför de andra alternativen inte passar.

Tillämpning – scenario och förklaring

Situation: En mötande bil ska svänga vänster framför dig. Du ser att föraren inte tittar åt ditt håll. Vad gör du?

Förklaring: Förbered stopp och sänk farten. Lita inte på att föraren har sett din smala profil eller bedömt din fart rätt.

Sammanfattning och självvärdering

Kom ihåg: Singel-, korsnings- och upphinnandeolyckor har olika förlopp men påverkas av fart, uppmärksamhet och marginal.

Reflektera: Vilken olyckstyp har du minst marginal mot i din egen körning?

Bedöm dig själv: kan jag förklara regeln, använda den i en ny situation och ange vad jag behöver öva? Notera ett konkret nästa steg vid osäkerhet.

Källor