Vinter- och halkkörning

Lärandemål

Efter avsnittet ska du kunna identifiera halkrisk året runt och avgöra om resan bör göras.

Vinterkörning

De flesta ställer undan sin tvåhjuliga moped på vintern, men inte alla och det går naturligtvis att köra moped året om även om det inte är så många som gör det. Du som planerar att köra mopedbil ställer nog däremot inte undan den under årets kallare månader, att kunna transportera sig utan att frysa är ju en av fördelarna med mopedbilar.

Fördelen med riktig vinterkörning, alltså när det är riktigt kallt, snöar eller ligger snö och is på vägen, är att man då vet att det är halt och kan anpassa sin körning efter det. Men även om du vet att det är halt så kan vinterkörning fortfarande vara riskfylld och mycket svår.

Det absolut viktigaste när det är halt är att inte köra för fort. Om du kör för fort när det är halt så kommer du förr eller senare att hamna i en situation där det är omöjligt att undvika en olycka.

När det ser ut så här vet man att det är halt på vägen

Is på vägen innebär alltid halka, men även snö kan på olika sätt försvåra körningen och öka riskerna.

[Bild 1]

Polerad snö

Glashal polerad snö kan förekomma på alla platser där många fordon startar och stannar. Polerad snö är väldigt vanligt i vältrafikerade korsningar eftersom snön där smälter, poleras, packas ihop och sedan fryser igen varje gång ett fordon stannar i korsningen och sedan kör vidare.

På alla platser där många fordon startar och stannar så är risken stor att snön poleras och blir hal

[Bild 1]

Spår av barmark

När det har snöat så finns det ofta spår av barmark på vägen som bildats av all trafik. För det mesta så är väggreppet där bättre än i snön, men tänk på att vägen ändå kan vara hal och att det bara någon decimeter åt både höger och vänster är snö och garanterat sämre väggrepp. Kör därför inte för fort i spåren.

Snösträngar

Snösträngar kan förekomma på eller vid sidan av vägbanan långt efter att det har slutat snöa och blivit varmare. Risken för sladd är mycket stor på och kring dessa. Snösträngar är speciellt viktiga att ta hänsyn till när du planerar att köra om ett annat fordon.

Snörök

När det är väldigt kallt ute och snöar, eller när det precis har snöat, så kan andra fordon dra upp snö från vägen, precis som damm, så att snörök bildas. När det är snörök så blir sikten ofta kraftigt nedsatt. Snörök kan förekomma var som helst men är vanligare i norra Sverige.

Det är väldigt viktigt att du kör försiktigt och håller ett ordentligt avstånd till framförvarande fordon när sikten är nedsatt på grund av snörök (eller något annat).

Snörök och snödrev kan göra siktsträckan oerhört kort

[Bild 1]

Snödrev

Snödrev är i princip samma sak som snörök men orsakas av kraftig vind och är vanligare i södra Sverige.

Plogade vägar

När det är riktigt mycket snö på vägen är det väldigt svårt att se vägmarkeringarna, då får du förlita dig på plogningen.

När vägen är plogad ska du tänka på att plogbilen kan ha plogat ett område som är bredare än körbanan. För att inte riskera att hamna utanför körbanans kant, med en sladd eller avåkning som följd, är det viktigt att inte köra för nära plogpinnarna – de är nämligen nedsatta i vägens stödkant, precis innan diket börjar.

Plogpinnarna längs vägen visar ungefär var diket börjar

[Bild 1]

Svarta halkan – del 1 av 2

Svart halka är en tunn, svårupptäckt ishinna. Vägbanan kan vara kallare än luften, så is kan förekomma även när termometern visar några plusgrader. Broar, skuggiga partier och fuktiga sänkor är särskilt riskfyllda.

Ett visst temperaturtal garanterar varken halka eller halkfri väg. Bedöm väder, fukt och väg, välj låg fart och stora marginaler och avstå från tvåhjulig körning om greppet är osäkert.

Svarta halkan – del 2 av 2

Frysande regn – Regn som håller en temperatur över noll grader men som snabbt fryser till is vid kontakt med vägen om den är nedkyld.

Skuggiga skogspartier – Fukten ligger kvar och blir till blankis.

Fuktig väg och uppklarnande väder – Risk för att vägbanan fryser snabbt när temperaturen sjunker.

Vinterdäck

Det generella vinterdäckskravet för personbilar ska inte överföras direkt till moped. Välj ändå däck som ger säkert grepp för det väglag där du ska köra och följ tillverkarens anvisningar.

Dubbdäcksregeln i TSFS 2019:132 gäller tre- och fyrhjulig moped med totalvikt över 150 kg och teknisk maxhastighet över 25 km/h. Där är dubbdäck normalt förbjudna 16 april–30 september, med undantag när vinterväglag råder eller befaras och motiverar dubbarna. Läs också lokala dubbdäcksförbud. Överför inte kalenderregeln generellt till alla tvåhjuliga mopeder.

Ta bort snö och is

Innan du kör iväg med din mopedbil på vintern måste du först skrapa bort frost och is från rutorna och ta bort snö och is från fordonet. Följande gäller:

Du måste ha fri sikt genom fönster och i speglar

Strålkastare och övriga lyktor ska vara snöfria

Registreringsskyltarna ska kunna avläsas

Det får inte ligga snö och is på taket

Innan du kör måste du skrapa rutorna så pass väl att du har fri sikt

[Bild 1]

Frost och is på rutorna begränsar din sikt

Det är inte tillåtet att köra med rutor som är täckta av frost eller is. Innan du kör måste du därför skrapa rutorna så pass ordentligt att du har fri sikt, det räcker alltså inte att bara skrapa fram ett titthål. Även sidospeglarna måste vara fria från snö, frost och is.

Snö och is på taket är last

Det är inte heller tillåtet att köra med snö och is på taket eftersom det räknas som osäkrad last. Snö och isflak på taket kan både glida ner på vindrutan, vilket skymmer din sikt, och blåsa bakåt och störa förare i bakomvarande fordon. I båda fallen kan detta orsaka en allvarlig olycka.

Tänk på att tomgångskörning i regel inte är tillåtet längre än en minut. Ta därför bort snö och is från bilen innan du startar motorn.

Halka på våren, sommaren och hösten

Risken för halka är självklart som störst under vintern, men du måste vara medveten om att det av olika anledningar kan vara halt på vägen året om.

Plötsliga temperatursvängningar, dimma, blöta löv, dieselspill och vattensamlingar är bara några exempel på sådant som kan leda till halka trots att det är långt ifrån vinterväglag.

Våren

Under våren kan det ibland bli så kallt att regn och smältvatten fryser till is under kvällen och natten. Risken för denna så kallade fläckvisa halka är speciellt stor i skuggiga partier och på broar och viadukter. Halkrisken är stor även på broar och viadukter som inte är nära öppet vatten eftersom de kyls både under- och ovanifrån.

Broar och viadukter kyls både under- och ovanifrån och kan därför vara väldigt hala

Även så kallad frosthalka kan bildas på snöfria vägar under våren då luftens fukt fryser på vägbanan. Frosthalka är vanligast i gryningen och tidigt på morgonen efter en kall och klar natt. även dimma kan orsaka frosthalka.

Var extra uppmärksam på halka vid plötsliga temperatursvängningar och efter kalla kvällar och nätter.

[Bild 1]

Sommaren

Det kan vara halt på sommaren både när solen skiner och i samband med regn.

När det är riktigt varmt och soligt så kan tjära tränga upp ur asfalten vilket gör vägen hal.

När det regnar efter en tids värmebölja så kan det bildas en hal hinna bestående av damm, avgaser, oljerester och däckavlagringar. Gatsten kan bli extremt hal av denna anledning. Väggreppet är som sämst i början av regnskuren eftersom den hala hinnan hela tiden tunnas ut och sköljs bort av regnet.

Helt nylagd asfalt kan också bli extremt hal i samband med regn och stark värme.

Hösten

På hösten kan fallna löv eller jord och lera från jordbruksmaskiner orsaka halka, i synnerhet i samband med regn. Precis som på våren kan även fläckvis halka och frosthalka orsakas av plötsliga temperatursvängningar och efter kalla kvällar och nätter.

Blöta löv kan utgöra en halkrisk

[Bild 1]

Dieselspill

En anledning till att det kan vara halt på vägen året om är spill, vanligtvis dieselspill, från tung trafik. Som mopedförare utgör denna oväntade och plötsliga fläckvisa halka en stor risk och varje år sker ett antal olyckor med moped och motorcykel på grund av dieselspill.

Halka orsakad av dieselspill förekommer oftast i cirkulationsplatser, av- och påfarter och i andra skarpa svängar och kurvor. Dessvärre är detta platser där behovet av bra väggrepp för tvåhjuliga fordon är stort och där olycksrisken för mopedförare redan är hög. Finns det exempelvis ett bussgarage, en bensinstation eller något annat tankställe för tung trafik i närheten av dessa platser ökar risken för dieselspill ytterligare.

Diesel som spillts ut på en annars torr vägbana innebär lika låg friktion som en väg med packad snö. Så pass låg friktion innebär både att bromssträckan blir avsevärt mycket längre och att mopeden blir mer instabil.

Trots att det är sommar och vägbanan i övrigt är helt torr så kan en fläck spilld diesel resultera i plötslig halka i klass med vinterväglag

[Bild 1]

Rullgrus

Rullgrus är löst grus som ligger på körbanan efter vinterväghållningen och vägreparationer. Det finns mest grus på vägarna på våren, men du måste räkna med att det kan finnas grus på vägarna även under sommaren och hösten.

Vattenplaning

Risken för vattenplaning finns året om eftersom vattensamlingar kan finnas på vägen året om. Vattenplaning är när ett fordon kör så fort genom en vattensamling att det uppstår en vattenfilm mellan fordonets däck och vägbanan som gör att fordonets väggrepp försvinner helt.

Öva med frågebanken – del 1 av 2

Läs avsnittet och arbeta därefter med frågorna i AM-Soru. Förklara med egna ord varför det markerade svaret är rätt och varför de andra alternativen inte passar.

Öva med frågebanken – del 2 av 2

Läs avsnittet och arbeta därefter med frågorna i AM-Soru. Förklara med egna ord varför det markerade svaret är rätt och varför de andra alternativen inte passar.

Tillämpning – scenario och förklaring

Situation: Luften är fem plusgrader men bron är fuktig efter en kall natt. Kan du räkna med normalt grepp?

Förklaring: Nej. Vägtemperaturen kan vara lägre och broar kyls snabbt. Välj fart och färdsätt med marginal eller avstå om det är osäkert.

Sammanfattning och självvärdering

Kom ihåg: Is, löv, diesel och grus kan minska greppet. Några plusgrader betyder inte att vägbanan är säker.

Reflektera: Vad är din praktiska reservtransport när det finns risk för is?

Bedöm dig själv: kan jag förklara regeln, använda den i en ny situation och ange vad jag behöver öva? Notera ett konkret nästa steg vid osäkerhet.