Läser in...
Oavsett vilket typ av bromssystem en moped är utrustad med så är själva hjulbromsarna antingen trumbromsar och/eller skivbromsar. Skivbromsar är bättre på att avleda värme, kräver mindre underhåll och ger en mer konstant bromsverkan.
De flesta moderna mopeder är utrustade med skivbroms fram och trumbroms bak. Vissa mopeder har skivbroms både fram och bak. Just skivbroms fram är den enskilt mest effektiva bromsen.
Trumbroms
En trumbroms består av en roterande trumma som innehåller två bromsbackar med nitade eller limmade bromsbelägg. Bromsbackarna är fastsatta/lagrade på en bromssköld.
Bromsverkan uppnås genom att bromsbackarna trycks utåt mot trummans insida.
Skivbroms
En skivbroms består av en roterande skiva och ett bromsok som innehåller två bromsklossar.
Bromsverkan uppnås genom att klossarna pressas mot skivan.
Ett hjul utrustat med skivbroms
Alla mopeder måste ha två bromssystem som fungerar oberoende av varandra eller ett bromssystem som kan kontrolleras med två separata mekanismer, exempelvis handbroms och fotbroms.
Tvåhjuliga automatväxlade skotrar, som är den vanligaste typen av moped, är utrustade med två handbromsar, en på vardera sida. Den högra handbromsen verkar på framhjulet medan den vänstra verkar på bakhjulet.
Samtliga hjul på en moped måste ha broms. Tre- och fyrhjuliga mopeder måste dessutom vara utrustade med parkeringsbroms.
Bromssystemet kan antingen vara mekaniskt eller hydrauliskt, det kan dessutom vara låsningsfritt (ABS).
Bromskraften överförs från fotbromsen och handbromsen till hjulbromsarna med hjälp av stag eller vajrar. Sedan pressar bromscylindern antingen samman två bromsbelägg mot en bromsskiva (skivbroms) eller två bromsbackar ut mot en bromstrumma (trumbroms).
Hydrauliska bromsar fungerar på i princip samma sätt som mekaniska bromsar men bromskraften överförs istället via bromsvätska i bromsslangar istället för via stag eller vajrar.
På bilden ser du en bromsslang som ansluter till bromsoket på en skivbroms
När du bromsar med en moped som har vanliga bromsar finns det risk för att hjulen låser sig. Vissa moderna mopeder har låsningsfria bromsar, så kallade ABS-bromsar.
Med ABS-bromsar låser sig inte hjulen när du bromsar vilket minskar risken för omkullkörning och ökar dina möjligheter att fortsätta styra även när du bromsar hårt. ABS-bromsar minskar även risken för sladd och kan ibland också förkorta mopedens bromssträcka.
Mopedens bromssträcka blir dock inte alltid kortare med ABS-bromsar. Den största fördelen med ABS-bromsar är att de hjälper dig att behålla kontrollen över mopeden, inte att bromssträckan blir kortare.
Med ABS-bromsar minskar risken att köra omkull vid hårda inbromsningar
ABS-bromsar fungerar genom att bromssystemet automatiskt minskar bromsverkan på det hjul som håller på att låsa sig. När det börjar rotera snabbare igen börjar systemet åter att bromsa hjulet. Denna process upprepas hela tiden vilket gör att inbromsningen kan kännas pulserande och märklig. Detta är helt normalt och innebär att det finns mer bromsverkan att ge, så fortsätt bromsa (ännu hårdare om det behövs) och styr undan för eventuella hinder.
Med ABS-bromsar kan mopedens hjul inte låsa sig när du bromsar
Om varningslampan för ABS-systemet tänds på instrumentpanelen (se nedan) under färd så är det något fel på ABS-bromsarna. Detta kan medföra att hjulen låser sig under en hård inbromsning. Uppsök direkt en verkstad om detta sker.
ABS-lampan
Innan du kör iväg med din moped ska du kontrollera att både fram- och bakhjulsbromsen fungerar som de ska. Sitt på mopeden med centralstödet uppfällt när du kontrollerar detta. Bromsa först framhjulet och skjut mopeden framåt ett par gånger. Bromsa sedan bakhjulet och ryck mopeden bakåt ett par gånger.
Det är viktigt att alltid provbromsa efter att bromsarna har utsatts för fukt, exempelvis efter att du har tvättat mopeden eller kört genom en vattensamling, eftersom fukt försämrar bromseffekten. När du bromsar utvecklas värme som får fukten att torka.
Om din moped har hydrauliska bromsar bör du byta ut bromsvätskan en gång per år. Bromsvätskan drar nämligen åt sig fukt vilket med tiden sänker kokpunkten och försämrar bromseffekten. Bromsvätskan har dessutom till uppgift att smörja systemet, vilket en utspädd vätska inte gör särskilt bra.
Kontrollera bromsvätskenivån både fram och bak vid jämna mellanrum. Bromsvätskan ska inte understiga miniminivån i någon av behållarna. Om bromsvätskenivån är nära minimum är bromsbeläggen troligtvis slitna eller så har ett läckage uppstått i bromssystemet.
Bromsvätskebehållare har ett inspektionsfönster där du kan se bromsvätskenivån
Om din moped har mekaniska bromsar och du har justerat kedjespelet så måste du kontrollera att fotbromsens spel inte har förändrats. Det får varken vara för stort eller för litet. Om pedalen tar för högt upp (för litet spel) så kan du råka ut för tjuvbromsning och överhettning. Om pedalen tar för långt ner (för stort spel) så kan din fot halka av pedalen när du bromsar.
Du måste kontrollera bromsarnas olika delar med jämna mellanrum. Kontrollera då att:
Det ska finnas ett visst spel i handbromsreglaget så att bromsen inte tar direkt du lägger fingrarna på reglaget
Att få stopp på en moped i rörelse tar ofta längre tid än man tror. även om du reagerar snabbare än den genomsnittliga föraren och kör en ny moped med bra bromsar och däck så blir stoppsträckan ändå alltid lång.
Reaktionssträckan är den sträcka mopeden hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att du börjar bromsa.
Bromssträckan är den sträcka som mopeden hinner färdas från det att du börjar bromsa till det att mopeden står helt stilla.
Stoppsträckan är hela sträckan mopeden hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att mopeden står helt stilla. Stoppsträckan utgörs av en reaktionssträcka och en bromssträcka.
Ju snabbare du kör desto längre blir stoppsträckan
Reaktionssträckan är den sträcka mopeden hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara (exempelvis en älg som springer ut på vägen) till det att du börjar bromsa. Det är alltså bara din reaktionstid och mopedens hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir.
Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande till hastigheten, om hastigheten tredubblas så tredubblas alltså även reaktionssträckan.
Du räknar enklast ut den ungefärliga reaktionssträckan genom att runda av hastigheten till närmaste tiotal, stryka 0:an och multiplicera med 3.
Exempel
Formeln är baserad på en förare som reagerar på 1 sekund, vilket är den genomsnittliga reaktionstiden. Om reaktionstiden istället är 2 sekunder så blir reaktionssträckan dubbelt så lång.
De flesta börjar bromsa ungefär 1 sekund efter att de har upptäckt en fara
Bromssträckan är den sträcka mopeden hinner färdas från det att du börjar bromsa till det att mopeden står helt stilla.
Hastighet är den faktor som påverkar bromssträckan mest. Allt som rör sig har nämligen en rörelseenergi som ökar eller minskar i kvadrat i förhållande till hastigheten. Bromssträckan ökar och minskar på exakt samma sätt. Om du exempelvis fördubblar hastigheten så fyrdubblas både rörelseenergin och bromssträckan och om du tredubblar hastigheten så niodubblas både rörelseenergin och bromssträckan.
Faktorer som bromsar och bromsteknik, däckens modell och slitning, väglag och lutning samt lastens placering och tyngd påverkar också bromssträckans längd. Under dåliga förhållanden kan bromssträckan bli många gånger längre än under perfekta förhållanden.
Bromssträckor under perfekta förhållanden:
En blöt körbana förlänger bromssträckan och försämrar väggreppet
Stoppsträckan är hela sträckan mopeden hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att mopeden står helt stilla.
Du räknar ut stoppsträckan genom att addera reaktionssträckan och bromssträckan (reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan).
Illustrationen nedanför visar hur stoppsträckan, det vill säga reaktions- och bromssträckan, ökar i förhållande till hastigheten.
Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande till hastigheten medan bromssträckan ökar i kvadrat
Stoppsträckor under perfekta förhållanden:
Om reaktionstiden är längre än genomsnittet (1 sekund) och/eller om inbromsningen sker under något annat än perfekta förhållanden så kan stoppsträckan bli många gånger längre.
För att respektera och verkligen förstå de höga hastigheterna som du ofta färdas i när du kör moped så är det bra att känna till ungefär hur många meter per sekund (m/s) olika hastigheter motsvarar.
För att konvertera kilometer per timme till meter per sekund så dividerar du hastigheten med 3,6. Men om du bara kommer ihåg att 10 km/h motsvarar ungefär 3 m/s så blir övriga hastigheter lätta att uppskatta.
45 km/h motsvarar nästan 13 meter per sekund, i den hastigheten hinner du alltså passera en stillastående buss på drygt en sekund
