Läser in...
Moped klass 1 ska köras på vägrenen i första hand och på körbanan i andra hand. Om vägen har en vägren som är lämplig att köra på så ska du alltså göra det.
Om vägen inte har en vägrenen ska du köra på körbanan. Vanligtvis bör du placera mopeden så långt till höger som möjligt, men när övrig trafik håller samma hastighet som du får köra, exempelvis när hastighetsgränsen är låg eller när det är kö, så kan du placera mopeden närmare mitten av körfältet.
När du avgör vilken placering som är lämpligast i en viss situation så måste du ta hänsyn till trafiken både bakom och framför dig samt till sikten och vägbanans skick.
Om en väg saknar vägren ska du köra på körbanan och placera mopeden så långt till höger som möjligt
Rullgrus
Var alltid uppmärksam på rullgrus. Som mopedförare måste du vara medveten om att risken för rullgrus är störst nära vägkanten, där du ofta köra.
Slitspår
Vid regn ska du försöka undvika att köra i de slitspår som ofta bildas på landsvägar eftersom risken för vattenplaning är som störst där.
En av de absolut vanligaste olyckstyperna är upphinnandeolyckor, alltså när ett fordon kör in i ett annat fordon bakifrån. Oftast sker upphinnandeolyckor på grund av att förare håller för kort avstånd till fordonet framför.
Du måste alltid anpassa din hastighet och avståndet till framförvarande fordon efter sikt, väglag och övriga trafikförhållanden så att föraren i framförvarande fordon när som helst kan bromsa kraftigt utan att du riskerar att köra in i fordonet. Att du inte fick stopp på mopeden i tid på grund av halt väglag eller dålig sikt är aldrig en giltig ursäkt om du orsakar en olycka.
När sikten är dålig måste avståndet till framförfarande fordon vara ännu längre än vanligt
För att kontrollera att du håller ett lämpligt avstånd till fordonet framför dig så finns det två tumregler som du kan använda dig av.
Tresekundersregeln innebär att det ska ta dig tre sekunder att nå den punkt fordonet framför dig befann sig vid när du började räkna. Så här gör du:
Välj ut ett tydligt riktmärke, exempelvis en kantstolpe eller skuggan av en bro som går över vägen. När fordonet framför dig passerar riktmärket så börjar du räkna: "1001", "1002", "1003". Om du själv hinner passera samma riktmärke innan du har hunnit till "1003" så kör du för nära fordonet framför dig.
Tresekundersregeln kan hjälpa dig att hålla ett lämpligt avstånd till framförvarande fordon
Eftersom stoppsträckan i meter vid bra väglag är lägre än hastigheten i km/h så är en annan bra tumregel att köra minst lika många meter bakom fordonet framför dig som din hastighet i km/h.
Om du exempelvis kör i 45 km/h så ska du alltså köra minst 45 meter bakom fordonet framför dig. Om du kör i 45 km/h så är stoppsträckan vid perfekta förhållanden 21,5, meter vilket ger dig en marginal på 23,5 meter.
Använd kantstolparna
För att räkna ut hur många meter det är till fordonet framför dig så kan du använda dig av kantstolparna. På raka landsvägar är det vanligtvis 50 meter mellan kantstolparna, men i vissa kurvor är det bara 25 meter mellan kantstolparna.
Om du kör i 45 km/h på en rak landsväg där hastighetsgränsen är 50 km/h bör det alltså vara ungefär en kantstolpssektion (50 meter) mellan dig och fordonet som kör framför dig.
Använd kantstolparna för att bedöma avståndet till framförvarande fordon
Dessa tumregler gäller vid bra sikt och väglag med en moped i bra skick. Om det regnar, snöar eller är risk för halka eller om din mopeds däck eller bromsar är i dåligt skick så måste du öka avståndet ytterligare.
En vägs körfält separeras i regel av olika vägmarkeringar som upplyser om vad som gäller på vägen. Ofta förekommer de i olika kombinationer. De vanligaste vägmarkeringarna är: mittlinje, varningslinje och heldragen linje.
Denna typ av mittlinje används utanför tätorter. Linjen får korsas, men tänk på att mötande trafik kan förekomma på andra sidan.
Förhållandet 1:3 mellan dellinje och mellanrum (mellanrummen är tre gånger så långa som dellinjerna) indikerar att minst 70 km/h gäller - om inget annat anges.
Denna typ av mittlinje används inom tätorter. Linjen får korsas, men tänk på att mötande trafik kan förekomma på andra sidan.
Förhållandet 1:1 mellan dellinje och mellanrum (mellanrummen är lika långa som dellinjerna) indikerar att 50 km/h eller lägre gäller - om inget annat anges.
Varningslinje varnar för skymd sikt och kan ibland förvarna om en heldragen linje längre fram. Linjen får korsas, men det anses inte lämpligt.
Förhållandet 3:1 mellan dellinje och mellanrum (dellinjerna är tre gånger så långa som mellanrummen) visar att det är en varningslinje.
En heldragen linje innebär att det är förbjudet för alla trafikanter att köra på eller över linjen med något hjul.
Heldragna linjer används när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till motsatt körfält.
I några undantagsfall så är det tillåtet att korsa en heldragen linje.
Denna kombination innebär att trafikanter i körfältet med den heldragna linjen inte får köra på eller över linjen med något hjul.
För trafikanter i den andra körriktningen så är det däremot tillåtet, men det rekommenderas inte.
Denna kombination innebär att trafikanter i körfältet med den heldragna linjen inte får köra på eller över linjen med något hjul.
För trafikanter i den andra körriktningen så är det däremot tillåtet, men det anses inte lämpligt.
En dubbel heldragen linje innebär att det är förbjudet för alla trafikanter att köra på eller över linjen med något hjul.
Ett reversibelt körfält är ett vändbart körfält vars färdriktning bestäms av trafiksignaler. På vägar med reversibla körfält kan färdriktningen alltså växla. Oftast är det trafikflödet och tiden på dygnet som avgör i vilken färdriktning som trafiken upplåts.
Förtydligande om körfält
Ett körfält är ett längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för att framföra ett fyrhjuligt fordon på.
Om det finns plats för två fyrhjuliga fordon att köra bredvid varandra så behöver det alltså inte finnas någon längsgående vägmarkering (exempelvis en mittlinje eller en varningslinje) för att det ska räknas som att körbanan har två körfält.
I följande fall får du med stor försiktighet korsa en heldragen linje eller ett spärrområde:
Kantstolpar markerar hur vägen går och underlättar för dig som förare att se vägen. Alla kantstolpar är försedda med reflexer, normalt är de vita men innan och efter vägkorsningar, busshållplatser och parkeringsfickor så är reflexerna rödgula.
Rödgula reflexer signalerar att fordon kan komma från sidan
På vänster sida av vägen så är reflexerna formade som två prickar och på höger sida så är de formade som en rektangel.
På motorvägar är även de vänstra kantstolparna försedda med rektangulära reflexer för att markera att det inte förekommer mötande trafik där. De två prickarna symboliserar alltså ett körfält med mötande trafik.
Många landsvägar har en vägren intill körbanan. Vägrenen är ett säkerhetsområde som i första hand är till för cyklister, mopedister, fotgängare samt traktorer och andra långsamtgående fordon.
Du som kör moped klass 1 ska köra på vägrenen när det är lämpligt. Detta gäller även om kantlinjen är heldragen. När du kör på vägrenen måste du tänka på att vissa andra trafikanter också har rätt att köra där och att alla fordon får utnyttja vägrenen temporärt för att underlätta en omkörning och den sista sträckan innan en högersväng. Det kan alltså förekomma en hel del trafik på vägrenen.
När du kör moped ska du köra på vägrenen när det är lämpligt
Innan du placerar mopeden på vägrenen måste du först kontrollera om det finns några oskyddade trafikanter eller hinder där. Om det är mörkt eller dålig sikt måste du vara extra försiktig och köra med en så pass låg hastighet att du kan stanna på den vägsträcka du kan överblicka.
När du passerar en oskyddad trafikant som färdas på vägrenen så är det viktigt att du håller ut i sidled och att du håller en lämplig hastighet.
Om du kör på vägrenen innan en korsning måste du vara beredd på att en förare som ska svänga ut ur korsningen kan tolka din placering som att du ska svänga höger och därför kör ut framför dig.
När du kör moped får du köra ut på vägrenen, även om kantlinjen är heldragen
När du ska köra tillbaka till körbanan från vägrenen så gäller utfartsregeln. Det innebär att du måste lämna företräde både mot bakomvarande fordon och mot mötande fordon som kör om och befinner sig i körfältet du ska köra tillbaka till.
Vid landsvägskörning så är det väldigt viktigt att du stannar och parkerar på ett korrekt sätt eftersom de höga hastigheterna medför stora risker.
Även vid landsvägskörning så bygger alla parkeringsregler på de två huvudprinciperna. Du får inte stanna eller parkera så att:
Allmänna parkeringsregler
Det råder parkeringsförbud på huvudleder. När du kör på en sådan (vilket du ofta gör vid landsvägskörning) så får du endast parkera i speciellt utmärkta parkeringsfickor.
På den här vägen är det förbjudet att parkera eftersom det är en huvudled
Utanför tätbebyggda områden så får du i regel bara parkera på höger sida i färdriktningen. När det är möjligt så ska du alltid parkera eller stanna utanför körbanan.
Om du parkerar eller stannar på en väg i gryning, skymning eller mörker så måste du tända mopedens parkeringsljus (om din moped är utrustad med det). Om du parkerar eller stannar med moped längs vägens yttersta kant behöver du dock inte tända parkeringsljuset. Tänk på att även vägrenen räknas till vägen.
Om du tvingas till nödstopp - exempelvis vid motorhaveri, punktering eller efter en olycka - ska du varna, lämna mopeden och vägen och sedan larma.
Om du vid nödstopp måste stanna mopeden på en farlig plats så ska du helst stanna så långt ut till höger på vägrenen som möjligt. Om det inte finns någon vägren så ska du stanna på lämpligast möjliga plats. Gör allt du kan för att inte stanna mitt i vägen, där mopeden utgör en fara för bakomvarande trafik.
Vid nödstopp på en plats med stopp- eller parkeringsförbud så måste du tända mopedens varningsblinkers (om din moped är utrustad med det). Om det är gryning, skymning eller mörkt så ska du även tända mopedens parkeringsljus (om din moped är utrustad med det).
Om vägens rådande hastighetsbegränsning är högre än 50 km/h (alltså minst 60 km/h) så ska du som kör tre- eller fyrhjulig moped också placera ut en varningstriangel. Tre- och fyrhjuliga mopeder måste vara utrustade med en varningstriangel. Tvåhjuliga mopeder behöver inte vara det.
Vid nödstopp varnar du andra trafikanter genom att tända varningsblinkers och placera ut en varningstriangel
Vanligtvis ska du placera varningstriangeln 50-100 meter bakom mopeden. Men om din moped är skymd av en kurva eller ett backkrön ska du placera varningstriangeln minst 100 meter bakom mopeden, innan kurvan eller backen börjar.
Om du har möjlighet, och har en extra varningstriangel, bör du även placera en andra varningstriangel i motsatt körriktning.
Var försiktig när du placerar ut varningstriangeln. Gå vid sidan av vägen, utanför vägräcket om det finns ett sådant. Om det är mörkt bör du bära en reflexväst för att synas så bra som möjligt.
Så fort du har varnat andra trafikanter ska du lämna både mopeden och vägen. Ställ dig på andra sidan vägräcket om det finns ett sådant. Om du stannar på mopeden eller på vägen utsätter du dig för livsfara. Ungefär fyra personer per år omkommer efter att ha blivit påkörda i samband med ett nödstopp.
När du har tagit dig i säkerhet ska du larma. Antingen genom att ringa en bilbärgare eller, vid fara för liv, genom att ringa 112.
Om du tvingas till nödstopp på en plats där det är förbjudet att stanna eller parkera så måste du flytta på mopeden så fort det är möjligt.
Det finns inga generella förbud mot att vända eller backa på en landsväg eller huvudled, men du får bara göra det om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter.
Om vägen är fri från trafik så är det alltså tillåtet att stanna på en landsväg eller huvudled och backa in på annan väg för att vända.
Ett säkrare alternativ till detta är att istället svänga in på den mindre vägen och sedan vända på en lämplig plats.
Att göra en så kallad "U-sväng" (svänga 180 grader, likt ett upp-och-nedvänt U) är ett annat sätt att vända på. Det är i regel också tillåtet om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter och förutsatt att du inte korsar en heldragen mittlinje. Om sikten är skymd eller om vägen är väldigt smal bör du alltid undvika U-svängar.
Du får inte gör en U-sväng om:
Vid landsvägskörning så kör du ofta på huvudleder. En huvudled är en väg vars trafikanter ska ges företräde av alla trafikanter på anslutande och korsande vägar. Trafikanter som är på väg att köra in på huvudleden informeras om att de har väjningsplikt genom vägmärken och, i de flesta fall, vägmarkeringar.
Tänk på att du som mopedförare är relativt oskyddad och syns sämre än andra fordonsförare. När du närmar dig en korsning måste du därför vara väldigt uppmärksam. Även om det är förarna på anslutande vägar som ska lämna företräde så finns det alltid en risk att de inte ser dig eller att de missar att de har väjningsplikt. Om du känner dig osäker på om en förare som har väjningsplikt verkligen kommer att sakta in eller stanna i en korsning bör du därför sänka hastigheten och vara beredd på att lämna företräde, även om du enligt reglerna inte behöver göra det.
När du närmar dig en korsning måste du alltid vara uppmärksam och beredd på att en förare som har väjningsplikt kanske kör ändå
På huvudleder sitter det i regel ett gult rombformat vägmärke uppsatt efter varje korsning.
På huvudleder råder generellt parkeringsförbud. Det råder dock inget generellt stoppförbud. Det innebär att du får stanna för att låta en passagerare stiga kliva av eller på mopeden eller för att lasta av eller på gods. Men du får inte parkera om det inte finns parkeringsplatser som är utmärkta med ett vägmärke som tillåter parkering.
Det gula rombformade vägmärket anger att vägen är en huvudled
Om du kör på en huvudled och kommer till en korsning (med en eller flera anslutande vägar) där du ska svänga för att följa huvudleden så har alla trafikanter på anslutande vägar fortfarande väjningsplikt, men du måste ändå ge tecken för att visa att du ska svänga.
Där en huvudled upphör sitter ett slutmärke uppsatt. När vägen inte längre är en huvudled så börjar högerregeln gälla igen, om inget annat anges.
Huvudled upphör
För att förtydliga vad som gäller i korsningar där vägar som inte är huvudleder ansluter till en huvudled så används ibland tilläggstavlan Vägars fortsättning i korsning. Den anger vilka anslutande vägar som har väjningsplikt i korsningen.
Tavlan visar en stiliserad version av den kommande korsningen, där du kommer nerifrån och den väg som inte har väjningsplikt markeras med ett tjockare streck än övriga vägar.
Denna tavla anger att förare på anslutande vägar har väjningsplikt i korsningen
Denna tavla anger att du har väjningsplikt i korsningen
När du kör på en huvudled används tavlan som en tilläggstavla under huvudledsskylten. När du inte kör på en huvudled används tavlan som en tilläggstavla under vägmärket Väjningsplikt eller Stopplikt.
Om du svänger in på en väg med en gul skylt med svart text och en röd pil så vet du att vägen är enskild. Det innebär att vägens standard kan vara dålig och att den helt eller delvis saknar skyltning. Håll därför en lämplig hastighet och var beredd på att bromsa.
Enskild väg
även om vägen inte upplevs som trafikerad så måste du alltid vara beredd på möte, speciellt där sikten är skymd. Innan kurvor och backkrön är det därför extra viktigt att sänka farten och hålla ut till höger.
Tänk på att högerregeln gäller precis som vanligt i korsningar med enskild väg (om inget vägmärke anger något annat). Om du kör på en enskild väg och är osäker på om du har väjningsplikt eller företräde i korsning med en större väg så bör du ta det säkra före det osäkra och lämna företräde.
Standarden på enskilda vägar är ofta väldigt låg
Järnvägskorsningar (kallas även plankorsningar) är vanliga vid landsvägskörning, när du passerar en sådan är det viktigt att veta vad som gäller.
Ett tåg som kommer i full fart har en bromssträcka på 600-1 500 meter vilket innebär att tågföraren inte har någon möjlighet att stanna om ett fordon passerar korsningen vid fel tillfälle. Du bär alltså hela ansvaret för att överfarten sker säkert.
Ett tåg som kommer i full fart har en bromssträcka på 600-1 500 meter
När du närmar dig en järnvägskorsning finns det oftast ett varningsmärke som gör dig uppmärksam på vilken typ av järnvägskorsning du närmar dig. Vanligtvis finns även tre gula avståndsmärken som anger avståndet till korsningen i tredjedelar. Avståndsmärket längst bort från korsningen har tre röda streck och avståndsmärket närmast korsningen har ett rött streck.
Om det finns ett Stoppmärke före järnvägskorsningen ska du i första hand stanna vid stopplinjen, saknas en sådan ska du istället stanna precis innan du kör in på spårområdet.
Vägmärken innan och i järnvägskorsningar
 |
Järnvägskorsning med bommarDetta vägmärke varnar om att vägen korsar en järnväg med bommar. |
 |
Järnvägskorsning utan bommarDetta vägmärke varnar om att vägen korsar en järnväg utan bommar. |
 |
Avstånd till järnvägskorsningDessa avståndsmärken talar om avståndet till järnvägen i tredjedelar. Det märke du möter först är det som har tre streck. |
 |
Kryssmärke (ett spår)Denna anordning sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg med ett spår. |
 |
Kryssmärke (flera spår)Denna anordning sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg med flera spår. |
 |
PlankorsningsskärmDenna anordning används ibland för att göra järnvägskorsningar lättare att upptäcka. Där de används är de i regel uppsatta till höger, till vänster och ovanför korsningen. |
Alla järnvägskorsningar är försedda med ett Kryssmärke. Om det är den enda skyddsanordningen så är korsningen en så kallad obevakad järnvägskorsning. Denna typ av korsning får du endast passera när du själv har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg.
Om järnvägskorsningen utöver kryssmärket även är utrustad med ljus- och ljudsignaler och/eller bommar så är korsningen en bevakad järnvägskorsning. Denna typ av korsning får du endast passera när signalerna visar att du får köra, bommarna är uppfällda och du själv har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg.
Ljussignaler i järnvägskorsningar
 |
Rött blinkande ljusRött blinkande ljus betyder alltid stopp. Du får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen innan ljuset har släckts. |
 |
Vitt blinkande ljusVitt blinkande ljus betyder indirekt att korsningen får passeras. Signalen har dock inte samma innebörd som grönt, utan betyder att du måste passera med stor försiktighet eftersom järnvägsfordon i vissa fall kan komma trots signalen. |
Oavsett vilken typ av skyddsanordning en järnvägskorsning är utrustad med så kan du aldrig lita blint på den - du måste alltid själv kontrollera att det inte kommer ett tåg innan du passerar korsningen. Titta alltid åt både vänster och höger när du kontrollerar detta.
Kontrollera alltid själv att inget tåg kommer innan du passerar ett järnvägs- eller spårvägsspår
När du har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg bör du snabbt passera korsningen. Om din moped har manuella växlar ska du växla ner till en låg växel innan du passerar för att minimera risken för motorstopp.
Det är alltså tillåtet att köra om andra fordon i järnvägskorsningar med bommar eller trafikljus med röd, grön och gul signal. Men med tanke på de potentiella riskerna bör du undvika sådana omkörningar.
Du får aldrig köra mot rött i järnvägskorsningar
